Jag har väntat och väntat på att Joss Whedon den allsmäktige ska gå loss med en ny serie och kanske skapa samma perfektion som han gjorde med Buffy. Allt han rör vid brukar bli fint, ack så fint. Angel har jag ju bara just börjat titta på (sent som tusan, jag vet, men jag har redan förklarat varför), och den serien är ju inte så dum. Till och med sambon, Buffy-hataren, tycker att Angel verkar lovande. Firefly var underbar. Så ja, förväntningarna på Dollhouse var höga då jag äntligen satte igång första avsnittet som väntat ett bra tag på mig.

Men alltså jag vet inte. Jag är inte övertygad. Så mycket som jag ändå må tycka om Eliza Dushku känns hon än så länge inte klockren i rollen som Echo och plotten känns som en blandning av Alias och Dark Angel. Men det kanske blir bättre. Jag är inte beredd att ge upp efter bara ett avsnitt.

Eliza Dushku plays a young woman called Echo, a member of a group of people known as "Actives" or "Dolls". The Dolls have had their personalities wiped clean so they can be imprinted with any number of new personas, including memory, muscle memory, skills, and language, for different assignments (referred to as engagements). The new persona is not an original creation, however, but an amalgam of different, existing personalities. The end result incorporates some of the flaws, not just the strengths, of the people used as templates. The Actives are then hired out for particular jobs – crimes, fantasies, and the occasional good deed. On engagements, Actives are monitored internally (and remotely) by Handlers. In between tasks, they are mind-wiped into a child-like state and live in a futuristic dormitory/laboratory, a hidden facility nicknamed "The Dollhouse". The story follows Echo, who begins, in her mind-wiped state, to become self-aware.

Har ni sett Dollhouse ännu? Vad tycker ni hittills?